Sommaren 2011, eller rättare sagt ungefär 2 år tillbaka från 2009, hade jag fastnat mer och mer för rasen Staffordshire Bullterrier. Jag läste på allt om dem, jag besökte alla kennelsidor jag tyckte verkade seriösa, jag hade mailkontakt med ett par stycken. Jag ville veta allt som går att veta. Aldrig blev jag besviken, fanns det INGET negativt med denna ras som jag mest liknar vid kanonkulor med ögon fulla av kärlek? Nej, inget negativt, bara en del fördomar. Fördomar har jag inga problem att tackla så det var bestämt! Men det var ju fortfarande bara jag som ville ha en hund i vårt liv.

Sommaren 2011 kom det sig ändå att jag bestämt mig för att när den dagen kommer som jag skaffar mig en egen hund så ska det helst vara en kennel i min närhet, gärna i Norrtälje där vi bor, men storstockholm gick också bra. Jag visste att i just Norrtälje var det ont om uppfödare av staffar så jag reagerade ganska förvånat när jag blocketsurfade en dag i början av oktober och såg att någon hade en kull staffar i Norrtälje! Vad var detta, var de renrasiga? Var det en seriös uppfödare? Hur såg föräldra djuren ut? Hälsa? Ja, massor av frågor förstås, så jag skickade iväg ett mail till Malin som hade fött upp denna kull.

Malin svarade snabbt och var professionell i sina svar, hon verkade rejäl och ärlig, valparna var födda 25 september 2011, hade friska föräldradjur och allt verkade vara i sin ordning. Jag frågade om jag fick komma och hälsa på, jag gjorde samtidigt klart för henne att jag just nu antagligen inte skulle köpa någon valp men ville lära känna en uppfödare. Jag var välkommen.

De som säger att man inte ska åka och titta på valpar har RÄTT! Jäklar vad de är goa! Fem veckor gamla och bara så mysiga, runda, varma och med ögon som fäste sig i mina... är det bara staffar som kan titta en så djupt i ögonen så länge och kärlekstörstande? SÅLD som jag var åkte jag hem och bara snattrade på som om det gällde livet... och ja, det gällde livet. Min sambo sa efter en stund de där orden "så klart du ska", de orden som han ibland tar till helt osjälviskt, de orden är något jag älskar honom för. När han ser att något är verkligen viktigt för mig så står han ALLTID vid min sida - tack M!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bosse finns inte hos oss mer. Det gör ont. Jag har ett hål i mitt bröst och gråten verkar aldrig sluta, tårarna är oändliga. Vi sörjer dig! Många frågar vad som hände och jag berättar här kortfattat. Det är en historia som är allt för vanlig men fö...

Bosse har aldrig tidigare uppskattat nederbörd, varken i form av regn eller snö. Men idag busade han verkligen i snön. Det var i och för sig bara nollgradigt och lagom med snöfall. För övrigt har han blivit riktigt dåligt aktiverad på senaste tiden...

Idag är ingen vanlig dag för idag är det Bosses födelsedag! Hurra hurra hurra! 5 år idag och det firar vi med att heja på lillmatte när hon spelar fotbollsmatch och en extra god middag ikväll med favoritingredienser som ägg och banan! Vi äl...

I måndags när Bosse hade sitt anfall skulle jag ha tränat egentligen. Men så klart ville man bara hem till sin gulle. Men igår kväll tog vi tillsammans en löprunda istället. Så värt! Skön löpning och kul att kunna göra det ihop!   Idag hade vi ...

Idag hände det som jag varit orolig för sen min sambo berättade om det konstiga anfall Bosse hade för ca ett år sen då jag låg på sjukhuset för min blindtarmsoperation... ännu ett anfall! Förra året, runt september, låg jag på sjukhuset då jag haft...